Fjällvandring 2012-09-02 - 09-08

Gällivare järnvägsstation och det är här vi startar i år. Vi lämnar bilen på långparkeringen och sen tar vi bussen mot Vakkotavare. Där ska vi sova första natten.
Det är nästan sexton mil med buss till Vakkotavare och vi stannar för att lämna av folk vid bryggan mot Saltoluokta. Vädret var växlande och efter detta stopp åkte vi vidare till Stora sjöfallet där vi fick en paus för att fika.
Väl framme i Vakkotavare installerade vi oss i fjällstugan och gick sen ut och kollade omgivningarna.
Maria och Nina nere vid sjön.
Vackra tistlar.
Här syns stygan inne bland lövträden.
Måndag den 3:e september börjar vi så vår vandring. Väldigt brant uppför och ganska långt innan vi når högfjällsplatån.
Fint väder har vi och här ser Maria väldigt nöjd ut i den branta fjällsluttningen.
Vi får en underbar utsikt när vi kommer uppåt.
Nina kämpar på.
Vattenpausar och vila är verkligen behövligt.
Högfjällsplatån var magnifik.

Vi vandrar över högfjällsplatån mot Tesajaurestugan. Det är så obeskrivligt vackert att vi måste skrika ut våra känslor. Mitt på dagen tar vi lunch som vanligt och så småningom kommer vi över mot nästa dalgång där Tesajaurestugorna ligger. Då är det brant nerför mot båtlänningen. Där kan man antingen ro över eller signalera efter motorbåten. (hissa upp en vit plastdunk i en flaggstång). Men vi har tur och strax innan båtlänningen kommer en Belgare och vi gör honom sällskap och han ror oss över. Som tur va så hade vi två båtar på vår sida och behövde bara ro en gång.

Med roddbåt över Tesajaure.
Tesajaurestugan där vi bodde.
båtlänningen och utsikt norrut.
Vi tilldelades ett åttabäddsrum med kamin så vi kunde elda.
Den lilla röda stugan är en bastu där vi hade en skön stund på kvällen.
Mycket vackra blommor såg vi även om många var utblommade. Här en blåklocka.

Tisdag vandrade vi mellan Tesajaure och Kaitumjaure. Vi hade uppehållsväder till en början men sen fick vi duggregn. Tur hade vi vid lunchtid för då var det uppehåll. Vi får en skön vandring trots lite sämre väder och kom fram till Kaitumjaure i bra tid på eftermiddagen. Sen kunde vi proviantera och äta en god middag. Vid middagstid fick vi också se en stor älgtjur nere i deltat. Lite för långt bort för min kamera men vi satt och kollade i kikaren. Riktigt häftigt! Vi träffade också många trevliga vandrare och hade en trevlig kväll i stugan.

Kraftigt motlut även från Tesajaure, men utsikten blir belöningen.
Uppe på kalfjället behövs både vindjacka, mössa och vantar.
Första gången vi såg en vandrare med paraply. :-)
Det var kyligt så det var viktigt att klä sig varmt.
Här forsar vattnet fram i Kaitumjåkka.
Flera vackra forsar passerade vi.
Ingen bild på stugan men utsikten mot Kaitumjaure är fantastisk.

Onsdag gick vi från Kaitumjaure till Singi. Dagen börjar med ett ganska bekvämt motlut (långsluttande). För övrigt är denna del lättgått med liten nivåskillnad. Vi tar det lugnt och får se mycket vacker natur även denna dag. Uppehållsväder dessutom gör dagen fantastisk. Vi ser vädligt lite djur den här gången. Några få renar och ovanligt lite fåglar. (kanske har dom flyttat söderut redan) När vi ser Singistugorna har vi fortfarande ca 4km kvar, men så småningom når vi fram och får installera oss. Det är mycket folk i stugorna.

Vi lämnar Kaitumjaure.
Gott om vatten och vi gjorde många stopp för att dricka.
Maria och jag släcker törsten.
Vackra höstfärger.
Vi följer Tjäktjajåkka mot Singistugorna.
Skönt att det finns rejäla broar.
Lunchdax och vi växlar mellan nypon o blåbärssoppa.
Medan Maria har koll på soppan kan Nina och jag sträcka ut oss i gräset.
o kolla på blommorna.
Först soppa och sen kaffe.
efter en skön lunchpaus vandrar vi vidare och får syn på några renar.
Bara 3km kvar!
Så når vi då målet för dag tre, Singistugorna.

I Singi får vi en skön eftermiddag och kväll. Trevliga människor och mycket prat om olika vandringar vi gjort. God mat och som vanligt tidigt i säng.

Tosdagens vandring går från Singi till Kebnekaise fjällstation. Ostadigt väder och hård blåst, men medvind. Som tidigare försöker vi komma iväg i bra tid så vi kan njuta av dagen utan jäkt. Dalgången mot Kebne är dramatisk med branta fjällsluttningar på båda sidor. Vi får en skön vandring trots blåsten, men det var mestadels uppehåll. Vi hade förbokat sängplats i Kebne så vi kunde ta det lugnt. Kom fram vid fyratiden och då var bastun det första hägrande målet och sen middagen. All torkad mat fungerade bra hela veckan. Det var lugnare än vanligt på fjällstationen och det var vi glada för. Efter middagen satt vi i lounchen och tog ett glas vin (lyxade till det :-) Vi sov i ett åttabäddsrum och jag började känna av hosta. Störande!

Nu lämnar vi Singi.
Nu börjar det luta nerför mot Kebne.
Vid lunchtid lägger vi middagsmaten i blöt.
Nu syns Tuolpagornis siluett.
Lite senare syns Kaipak vid fjällstationen.
Från hängbron har vi en härlig utsikt över forsen och Tuolpagorni.
Strax framme den fjärde dagen.
Framme vid fjällstationen.
Vi fick en skön kvällsstund vid brasan i huvudbyggnaden i Kebne.

Natten till fredag sov jag inte så bra för att jag hade fått hosta. Kändes jobbigt att störa alla andra som ville sova också, men vad kan man göra. Fredag morgon bjöd på sol och riktigt härligt höstväder. Vi gör oss färdiga att börja gå ganska tidigt för vi ville hinna med båten kl. 12:45. Vandringen mot båten gick bara bra, trots många stopp för att titta tillbaka på fjällmassivet och inte minst Toulpagourni med sin krater. En härlig båtfärd fick vi och i Ladtjojaure kunde vi köpa våfflor med hjortronsylt och grädde. Det smakade helt underbart. Vi tog en rejäl vila innan vi vandrade vidare de 5,6km till Nikkaluokta som var årets slutmål. Stuga hade vi hyrt i förväg så vi kunde ta det lugnt. Väl framme i Nikka installerade vi oss i stugan och tog sen en skön dusch och bastu innan vi avslutade med middag i restaurangen. Var ska vi gå nästa år då, börjar tankarna redan. Tack för i år!

Tidig fredag morgon vid Kebnekaise fjällstation.
Nu lämnar vi fjällen bakom oss för i år. Toulpagorni är min absoluta favorit.
Min favoritplats Ladtjojaure med Kebnekaisemassivet i bakgrunden.
Ett sista vattenstopp.
Jag själv :-)
Nikkaluokta
Här slutar vår vandring för i år.
Serveringen.
Framme efter ännu en härlig vecka i fjällen. Firar med en starköl !
Gott smakade det!

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Hans Nx | Svar 20.11.2012 03.24

Så fint! Roligt att det finns fler fjällgalna människor

Carl Nordin | Svar 14.11.2012 20.57

Du överaskar hela tiden. Jättefina bilder

Inga-Lill Fahlén | Svar 25.09.2012 19.24

Hej Kära kusin! Underbart att du kom iväg. Underbara bilder, tack för att du delar med dej. Många kramar

Monica Skoog | Svar 18.09.2012 19.08

Tack Karin för alla underbara bilder,en lisa för själ o öga för oss som inte gör såna fantastiska vandringar/ kram från kusin Monica

Maud | Svar 17.09.2012 23.46

Go´a Karin! Tack för den här turen. Jag längtar så att få vandra i fjällen. David tycker att det räcker med Ullångersfjället. Jag kan ju gå själv, så vi får se.

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

10.01 | 11:23

Trevligt att se släkten , min farfars bror . Min farfar hette Lars Emanuel Fahlen och min far Carl Yngve Fahlen , jag som skriver heter Allan Fahlen .

...
20.09 | 16:23

Hej
Inne på Karin E släktsida om samer i släkten. Farmor Elin å min farmo stammar i rakt nedstigande led på kvinnolinjen från Wallin släkt som finns i bokform!

...
19.02 | 11:31

Jag vill tacka er alla mostrar, morbröder och kusiner för den underbara gemenskap jag upplever med er. Den känslan återskapar jag i mitt arbete med företag idag

...
19.02 | 11:27

Jag höll föredrag om mitt arbete som ledarutvecklare och grupputvecklare och visade bland annat ett foto på vår stora härliga släkt när morfar Leo fyllde 80 år.

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS